Månadsord september - gör rum för varandra mitt i stressen
Skriven av Hela Människan Stockholm på .
September är här och vardagen har fått fart igen. Kalendrar fylls, tempot ökar och mycket ska hinnas med. Mitt i allt det finns en enkel men viktig fråga: Finns det fortfarande rum för människan framför oss?
Arbetsdagar fylls. Möten avlöser varandra. Telefonen ringer, mejlen väntar och sådant som borde ha gjorts i går följer med in i nästa dag. Många av oss känner igen känslan av att tiden inte riktigt räcker till.
Det är lätt att tänka att medmänsklighet kräver gott om tid.
Att vi ska lyssna när vi har tid. Stanna upp när kalendern tillåter. Se den andre när allt det andra är klart.
Men kanske är det just mitt i stressen som frågan blir som viktigast: Gör vi fortfarande rum för varandra?
I evangelierna möter vi Jesus på väg. Ofta är han på väg någonstans, människor väntar på honom och behoven är många. Ändå låter han sig avbrytas.
Han ser människan som andra går förbi. Han stannar när någon ropar. Han lyssnar när någon vill berätta.
Det betyder inte att Jesus möter varje behov eller löser varje situation. Men människan framför honom blir aldrig bara ännu en punkt på en lista.
Det finns något viktigt i det för oss.
Att göra rum för en annan människa behöver inte alltid innebära långa samtal eller stora insatser. Ibland handlar det om några minuter av verklig närvaro.
Att möta en blick. Att fråga: Hur är det? Och faktiskt vänta på svaret. Att låta någon tala färdigt. Att komma ihåg ett namn.
Att visa med vårt sätt att vara: Du är inte ett avbrott. Du är en människa värd min uppmärksamhet.
Det är något vi försöker leva i Hela Människan.
Många människor vi möter bär erfarenheten av att inte riktigt få plats. Att bli förbisedda, bortsorterade eller reducerade till sina problem, sin ekonomi, sitt beroende eller sin livssituation.
Därför blir själva mötet så betydelsefullt.
När vi gör rum för varandra händer något. Den som blivit osynlig blir sedd. Den som länge fått klara sig själv får för en stund bära livet tillsammans med någon annan.
Men orden gäller också oss som arbetar, engagerar oss och bär ansvar.
Vi behöver göra rum för varandra.
Rum för ett samtal som inte är effektivt. Rum för skratt. Rum för trötthet. Rum för frågor som ännu inte har några svar.
Kanske behöver vi ibland till och med göra rum för oss själva – för stillhet, återhämtning och för att påminnas om varför vi gör det vi gör.
Jesus säger:
”Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila.”
Matteusevangeliet 11:28
Det kristna livet börjar inte i att vi ska hinna mer. Det börjar i att vi själva får ta emot.
Nåd. Vila. Närvaro.
Och kanske är det när vi själva upptäcker att det finns rum för oss hos Gud som vi också blir lite bättre på att göra rum för andra.
Så mitt i september månads tempo kan vi bära med oss en enkel fråga:
Vem behöver jag göra lite mer rum för idag?
Kanske kostar det bara några minuter.
Men för en annan människa kan de minuterna betyda mycket.
Låt oss göra rum för varandra – också mitt i stressen.